Vilka erfarenheter tar du med dig från din roll inom Landsorganisationen i Sverige (LO) - vad kan den kommersiella företagsvärlden lära av den fackliga verksamheten?

Det idéburna ledarskapet! Det handlar i grunden om att alltid utgå ifrån organisationens idé och syfte. Varför finns vi? Vad är vårt högre syfte? Hur kan vi leva som vi lär? För oss som jobbar i idéburen sektor är just syftet med vårt arbete en ledstjärna som både motiverar och engagerar. Vi människor har ju ett intresse att vara delaktiga i något som är större än vi själva och när man jobbar mot en tydlig idé och vision som handlar om att förbättra människors liv känns arbetet oerhört meningsfullt.

Om vi applicerar det idéburna ledarskapet på det privata näringslivet, är jag övertygad om att företag som har ett tydligt syfte och engagerade ledare som lever företagsidén, också får mer motiverade medarbetare. Om företaget har en idé och en berättelse om vad man vill åstadkomma, så kan man sätta in produkten eller tjänsten i det sammanhanget. Det skapar större mening för de flesta än att bara jaga vinster.

Du har både varit entreprenör i start-up-bolag och arbetat som ledare i stora, mer mogna organisationer. Vad är det för skillnad på ledarstil och företagskultur om man jämför de olika verksamheterna?

Den största skillnaden stavas hierarki och byråkrati! Hahaha :-) I start-up bolag uppfinner man metoder och lösningar när behov uppstår – på gott och ont. Allt är möjligt och man kan experimentera sig fram, helt utan byråkratiska hinder. I större mer mogna organisationer har man vanligtvis upprättat både planer, processer och policies för alla eventualiteter. Jag jobbade många år på European Free Trade Association, en mellanstatlig frihandelsorganisation i Bryssel, och där utfördes allt arbete utifrån mallar och mötesprotokoll. Förutsägbart och redigt men utrymmet för kreativitet var inte så stort. Ledarstilen präglas såklart av detta! De ledare och entreprenörer jag jobbat med i små start-ups har varit kreativa ”doers” som samarbetat med alla som kan hjälpa dem med företagsidén, oavsett rang eller bakgrund. I stora mogna mer hierarkiska organisationer är ledarna tyvärr allt för ofta upptagna av status och makthierarkier på bekostnad av samverkan för att nå målen.

Du är uppväxt på Island och har gedigen internationell erfarenhet. Hur står sig det svenska ledarskapet?

Jag upplever att det nordiska ledarskapet generellt är mycket framgångsrikt. Vår konkurrenskraft grundar sig till stor del i den unika samarbetsanda som finns här. I Norden har vi ett empatiskt och demokratiskt ledarskap där vi betonar samarbete, konsensus, och delegering av makt och ansvar. Lite som en spegling av det omgivande samhället, vilket ledarskapet ju alltid utövas i samspel med.

Island sticker ut lite genom att ha mer risktagande entreprenöriella ledare som tar snabba beslut, jobbar hårt och gärna går runt de formella strukturerna. Sverige skulle må bra av att ha lite mer av Islands obotliga optimism och just-do-it-attityd, tycker jag. Å andra sidan kan optimismen gå till överdrift hos oss Islänningar eftersom vi alltid tror att allt kommer ordna sig...

Om vi blickar lite mot framtidens arbetsliv, så är jag övertygad att det svenska ledarskapet kommer stå sig starkt. Varför? Jo, för att vi har utvecklat empatiska ledare som till och med ibland har förmågan att visa sig sårbara och mänskliga. Äkthet och modet att vara sig själv är det människor längtar efter – både hos sina ledare och hos sig själva.