Du har arbetat som ledare i ett flertal länder i skiftande kulturer. Hur anser du att den svenska ledarskapsmodellen kan "kryddas" med andra perspektiv?

Jag gillar den svenska ledarskapsmodellen starkt. För mig är den inkluderande, med mycket ”consensus” där man ser till att alla är med innan ett beslut tas. Det innebär att det tar tid att komma till beslut, men när väl beslutet är taget så blir det väldigt starkt i gruppen. Man vet vilken riktning man skall springa mot och det blir enkelt att stå bakom beslutet.
Vad jag erfar är att den svenska konflikträdslan blir svagheten. Vi har en benägenhet att ta konflikter mer personligt än sakligt. Jag upplever det svårare i Sverige att skilja mellan sak och person jämfört med andra länder. En konsekvens av detta är att det blir svårt att hålla en riktigt spänstig dialog. Det blir lätt att man försvarar sig själv istället för att vända och vrida på argumentationen.
Jag har varit med om riktigt bra dialoger där man haft diametralt olika åsikter, vilket har lett till heta diskussioner, arga kommentarer, ifrågasättande av argument och förslag för att sedan landa i ett otroligt bra beslut. När mötet är över så går man vidare och lämnar den heta energin för att vara social med de man precis argumenterat för fullt med. Jag upplever att i många andra kulturer har man ett mer naturligt förhållningssätt till detta, och det är också då magin sker i besluten, när man vågar ta ut svängarna, vara brutalt ärligt runt sakfrågan utan att vara rädd för att ”bli straffad” i nästa möte. Det är okej att visa känslor runt det man tror på och argumentera för eller emot fullt ut, för att beslutet skall bli så bra som möjligt.

För en tid sedan gjorde du en spännande karriärförflyttning från "industri" till "hälsa". Vad fick dig att det beslutet?

Det är en bra fråga. Jag tror beslutet växte fram sakta men säkert. Jag läkte ut en kronisk sjukdom för 12 år sedan. En sjukdom som inte skulle gå att läka ut, men jag gjorde det med kost och livsstil. Sedan dess har jag bevittnat flera göra en liknande resa. Jag var fascinerad av hur man med relativt enkla åtgärder kan få till stora förändringar avseende sitt hälsotillstånd.
Det kom till en punkt där jag såg hur jag kunde arbeta med detta och stödja andra till ett friskare liv, då började jag mig i skolbänken och började studera fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet samt Funktionsmedicin på Funktionsmedicinska Institutet. Jag hade "hittat hem".
Nu har jag öppnat en klinik med några likasinnade terapeuter och läkare i Stockholm där jag tar emot klienter halvtid, samtidigt som jag valt att fortsätta mina studier halvtid. Mötet med klienterna är så otroligt belönande, som den 74 åriga damen som kom in under Corona och ville se till att hennes immunförsvar förbättrades, då hon hade börjat utveckla reumatism i handlederna. Efter tre månader hade symptomen minskat med hjälp av ändrade kostvanor.

Vad kan vi göra för att skapa mer hälsosamma organisationer?

I förhållande till idag? Mycket! Det räcker inte som arbetsgivare att betala ett gymkort och checka av att man har gjort sitt. Den tiden är förbi. Man kan se till att organisationens medarbetare har kunskapen och verktygen för att jobba proaktivt med sin hälsa. Bjuda in föreläsare som kan förklara och ge information, verktyg, råd och tips. Man kan mäta hur personalen mår idag - INNAN- de blivit sjuka, så man kan jobba proaktivt.
Det som kommer att skilja ut de riktigt vassa organisationerna är de som tar nästa steg. Man bör regelbundet mäta stressnivån i verksamheten - identifiera vad som skapar stress i ledarnas och medarbetarnas liv och hur god deras återhämtning är samt agera på detta.