Svenska företag och organisationer utsätts i allt större utsträckning för global konkurrens och det sker ju på hemmaplan också. Hur behöver våra ledare utvecklas för att möta detta?
Det är en stor fråga som naturligtvis har många svar. Ett är att både ledare och organisationer måste ha ett stort framtidsfokus som utgår från att snabba förändringar tillhör det normala och ständigt kommer innebära både nya möjligheter och utmaningar.
Förmågan att ifrågasätta rådande riktning, hastigt omvärdera och kanske till och med skrota det som kändes som en stabil väg framåt i förra veckan för att byta spår och genomföra en helt ny idé kommer att vara av betydelse för att företag ska överleva i en global kontext. Då kan man inte heller göra rätt varje gång men hastigheten i omställningarna kommer att vara en avgörande faktor.
Framtidens ledare har arbetat ordentligt med sin personliga utveckling för att kunna stå genuint grundade och trygga i en tillvaro där allt är i förändring. De behöver vara bekväma med att ständigt pröva nya angreppssätt utan att kunna luta sig emot egen eller andras erfarenhet och istället ha mod att pröva och korrigera det nya längs vägen.
Stöder vårt skolsystem utvecklingen av framtidens ledare och medarbetare?
Jag är inte så säker på det. Skolan har ju den komplexa uppgiften att utbilda för en tid som inte alls ser ut som den vi har nu. En stor del av våra yrken försvinner, nya tillkommer och arbetsmarknadens uppbyggnad kommer se annorlunda ut och ingen kan säga exakt hur.
Därför tror jag vi behöver se till att våra unga får med sig fler förmågor från skolan. Kunskap är naturligtvis centralt även i fortsättningen men det, till skillnad från förmågorna, går att komplettera on demand på olika sätt. Däremot behöver vi redan från barn- och ungdomsåren utveckla empatiska, trygga människor med god självkänsla som är bra på att skapa nära relationer, samarbeta, tänka lateralt, lösa problem samt söka och kritiskt bedöma information. Där behöver vi lyckas bättre än idag eftersom det ger de viktiga förutsättningar för att både leda sig själva och andra.
Men behöver vi ledare i framtidens organisationer?
Absolut, men kanske är alla ledare istället för några? Så frågan är istället om vi i så fall behöver chefer? Den hierarkiska, pyramidliknande organisationen har varit framgångsrik under industrialismen, i en tid då omgivningen var mer förutsägbar. Men den har några år på nacken nu och är alltför trögrörlig i förändring.
Idag växer självorganiserande företag fram vars strukturer inte går att fästa på papper. Ändå fungerar de, är snabba, har flexibilitet i sitt DNA, lyckas attrahera den kompetens de behöver och tar marknadsandelar från mer traditionella aktörer.

För ca 15 år sedan skapades begreppet CSR (Corporate Social Responsibility). Är det mer aktuellt idag?
Idén att företag tar ansvar för hur de påverkar samhället miljömässigt, ekonomiskt och socialt ur ett hållbarhetsperspektiv är i allra högsta grad levande. Tidigare handlade det ofta om hur företag kunde optimera sin aktieägarnytta genom samhällsnytta för vinst i båda ändar. Men idag förväntar sig många fler att de vi handlar av eller jobbar för ska ha ett högre syfte och ta ett ansvar som är mycket mer långtgående än att hålla aktieägarna nöjda.
I Harward Business Review presenterades en undersökning där 90% av de som svarade kunde tänka sig en lägre lön om de hade möjlighet att arbeta men något som de upplevde meningsfullt. Kanske för att det idag finns en utbredd medvetenhet om jordens ändliga resurser, om klimatpåverkan och ökad polarisering. Jag upplever en större vilja att på allvar finna ett högre syfte och ta tag i de stora frågorna idag. Kanske har pandemin och Greta Thunberg på olika sätt bidragit till att öka angelägenhetsgraden men vi börjar också själva se effekterna av att de här frågorna inte varit i tillräcklig fokus tidigare.
Att möta konsumenters och medarbetares önskan om ett hållbart agerande är allt viktigare även ur ett konkurrensperspektiv. Idag kan vi som bekant köpa både varor och tjänster från hela värden på nätet. Dessutom möjliggör digitaliseringen en global arbetsmarknad där jag redan nu kan sitta i Sveg och arbeta för ett företag i Singapore. Men att välja en svensk leverantör eller en svensk arbetsgivare skulle absolut kunna handla om ett val för miljömässig, ekonomiskt och social hållbarhet. Här tror jag vi gör klokt i att lyssna på våra millennials som över lag tar starkare ställning i de här frågorna.