Hållbara organisationer handlar mycket om att arbeta tillsammans. Att skapa en öppen och varm kultur. Vi på Based On People kallar det för ”Tillsammanset”. Forskningen benämner det ”Kollektiv intelligens”. Läs artikeln och låt dig inspireras av Emilia Liljefrost, Programchef Hållbart arbetsliv vid Partsrådet.
Vi på Based On People tror på lagarbete och en företagskultur som skapar en hälsosam och långsiktig utveckling. Denna vecka har vi förmånen att samtala om detta aktuella område med Emilia Liljefrost.

Det talas mycket om hållbarhet i näringslivet. De flesta av oss inser att det är viktigt med social hållbarhet. Vi behöver varandra i organisationen. ”Ensam är INTE stark”. Vad säger forskningen?
Detta är en intressant fråga som går att belysa utifrån flera perspektiv. Sedan 1990-talet har våra sätt att effektivisera verksamheterna lett till en allt högre grad av specialisering. Inom flera områden upplevs även att verksamheter har ökat sin grad av komplexitet. Detta bidrar till att behovet av samarbete ökar inom organisationerna. Vi behöver varandras kompetens för att kunna leverera. Samtidigt visar forskning att vi bara marginellt blir bättre i grupp än vad vi är som enskilda medarbetare – om vi inte arbetar aktivt med vår samarbetsförmåga vill säga. Så nej, ensam är varken stark eller nödvändigtvis produktiv.
Tips:
Kollektiv intelligens och varma grupper: https://www.youtube.com/watch?v=E4cYjrAaxbw
Eller läs: Kunskapsintegration. Om kollektiv intelligens i organisationer (Philip Runsten och Andreas Werr)


Vad har digitalisering och teknikutveckling för inverkan på den ”sociala” hållbarheten? På vilket sätt kan den vara till hjälp?
Den tekniska utveckling vi befinner oss i brukar ibland etiketteras som den fjärde industriella revolutionen. Det talas om att utvecklingen är exponentiell och att det kommer påverka oss på ett sätt som vi inte ens kan förutse idag. Samtidigt kan det vara bra att påminna sig om att digitaliseringen är en utveckling som pågått under lång tid genom datorisering, automatisering och robotiseringen, det är egentligen inget nytt i sig. En risk med den tekniska utvecklingen som vi står inför är om vi bara låter den hända utan att bestämma oss för på vilket sätt vi vill att den ska tjäna mänskligheten. Samtidigt finns det intressant potential genom att tekniken kan utjämna skillnader, bli till verktyg som skapar bättre förutsättningar för delaktighet. Tekniken är inte nödvändigtvis neutral men rätt skapad så kan den hjälpa oss att synliggöra kompetens utan normativ bias som vi människor har svårt att komma ifrån.
Tips:
Max Tegmark: Life 3.0 | MIT Artificial Intelligence (AI) Podcast: https://www.youtube.com/watch?v=Gi8LUnhP5yU


Hur skapas social hållbarhet i en verksamhet? Hur viktigt är det att skapa mångfald?
En viktig faktor är att vi ser nyttan och den potentiella vinsten med mångfald. Det finns forskning som visar att mångfald i verksamheter bidrar till resiliens och förmåga att hantera förändringar. Det i sig blir hårdvaluta när tillvaron präglas av volatilitet och korta utvecklingscykler. Något som jag noterat som en up-coming-trend är universell utformning av arbetsplatser. Det handlar om att vi måste ändra vårt mindset och sluta upprätta särskilda lösningar för grupper vi identifierar som avvikande från normen och istället börja utforma verksamheter både fysiskt och organisatoriskt så att normkorridorerna vidgas. Vi är alla olika och vår leveranskapacitet varierar över tid. De arbetsgivare som blir bra på att ta tillvara på skillnader bland medarbetare kommer ha fördelar och vara bättre rustade att möta framtiden jämfört med de som bygger sin verksamhet utifrån trånga förutsättningar och föreställningar om vem och vilka som kan arbeta i organisationen.
Tips:
Vill du veta mer? Ta kontakt: https://akademssr.se/UUA