Veckans inspiratör Lars-Gunnar Almryd

Lars Gunnar Almryd CEO på Envigas-Civilingenjör KTH med bakgrund från skogsindustrin och återvinningsbranschen som nu jobbar med att bygga ny

Lars Gunnar Almryd CEO på Envigas-Civilingenjör KTH med bakgrund från skogsindustrin och återvinningsbranschen som nu jobbar med att bygga ny industri inom biokolproduktion för att möta den metallurgiska industrins behov av fossilfritt kol.

Hur ser du på hastigheten i omställningen från fossila till fossilfria bränslen och vad skulle kunna accelerera takten?
Om vi begränsar oss till transportbränslen och i det inkluderar el i form av elektrifierade fordon eller vätgasdrift så finns det ju gott om moment 22-situationer att lyfta fram som gör att det inte går så fort som det skulle kunna göra, speciellt när man ska ställa om ett stort system som transportsektorn är. Ofta saknas det helhetssyn på frågorna och det är inte heller ovanligt med politisk klåfingrighet där man beslutar om specifika lösningar i stället för att sätta långsiktiga tydliga styrmedel för att uppnå efterfrågad effekt. Ett exempel på det är ju etanolen för 10-15 år sedan.
Jag har också ett exempel från vår egen verksamhet. Envigas huvudprodukt är biokol, dvs kol producerat av restprodukter från skogen. Biokolet används som en industriell insatsvara i den metallurgiska industrin. Den omställningen drivs av företagens ambitiösa agenda att reducera koldioxidutsläpp från sina processer och produkter. Fungerar bra! Som en biprodukt från vår process får vi idag ut pyrolysolja som kan användas som insatsvara i produktion av fordonsbränsle. Den har svårt att hitta en marknad pga. att många tvekar att investera för att kunna använda den eftersom man inte vet hur tillgången kommer att vara. Dessutom finns en otydlighet i regelverket med ändrade förutsättningar, t.ex. kvotplikten nu senast. Fungerar inte bra!
Vi skulle rent teoretiskt kunna göra vätgas i stället för pyrolysolja, men det finns idag ingen infrastruktur för att hantera det. Därför är det idag för stor risk att investera i den nödvändiga teknikutveckling som krävs för att göra det möjligt.
Om vi tror på demokrati och marknadsekonomi så tror jag att lösningen är bättre styrmedel som är långsiktiga och förutsägbara och styr mot effekten vi vill uppnå. Då kommer marknaden att ta hand om det och lösa uppgiften.

Vilka stora hinder ser du framgent för denna omställning?
Att det inte finns tillräckligt med råvara i ett brett perspektiv. Alltifrån skogsråvara till grön el. Dessutom kommer infrastrukturen att vara ett hinder. Rotorsaken finns ofta i långa tillståndsprocesser och att det inte finns tydliga prioriteringar om vad som är viktigast i omställningen av samhället.
Den svenska förvaltningsmodellen, med kommunalt självstyre och kommunalt veto m.m. har säkert tjänat vårt land väl tidigare när det inte var så bråttom. De flesta vill köpa grön el, men utbyggnaden stoppas ofta upp av ”not in my backyard”-syndromet, då de flesta också protesterar mot att ha en vindsnurra i närheten där man bor.

Hur ser du på INDUSTRI 4.0? Den fjärde industriella revolutionen?
Fantastiskt spännande med de möjligheter som det erbjuder. Men jag är också ödmjuk inför utvecklingen på ett personligt plan.
Vårt företag är ett av de, sannolikt det allra första, företag som tillverkar högkvalitativt biokol för den metallurgiska industrins allra högsta krav. Behovet inom en fem-tioårsperiod biokol är enormt stort och vi ska vara med och bygga en storskalig industri för att möta behovet.
Då är det viktigt att tänka rätt från början och inte bygga fast sig i gårdagens lösningar, det som sådana som jag har erfarenhet av från min tid i processindustrin. Där är jag ödmjuk inför uppgiften.

Kontakta oss

Vilka utmaningar har du idag? - hör gärna av dig!