Under pandemin har vi i de större städernas stadskärnor sett flera butiker som stänger igen och ett ökat utbud av s.k. Pop-up butiker. Vidare arbetar de flesta av oss hemma och kontoren gapar tomma. Hur påverkas stadsbilden i ett större perspektiv och i en förlängning av dessa förändringar?
Vi har upplevt en kraftig förändring av livsmönstret från att dagligen lämna vår bostad till att åka till kontoret i staden, äta dagens lunch och även passa på att handla något under dagen i en eller flera butiker. Detta beteende ändrades hastigt till att istället leva, äta, arbeta och handla i ditt bostadsområde. Det här innebär naturligtvis att syftet med att besöka stadskärnan ändras. På samma sätt ändras kravet på stadsdelen och området där du bor. Den sk 15-minutersplatsen börjar växa fram på sikt. Dvs. allt du behöver skall finnas inom en radie av max 15 minuter från ditt boende. Stadskärnan förändras till att bli mer av en upplevelse snarare än shopping och arbete. Kultur, service och den oväntade upplevelsen kommer att spela en allt större roll för staden.

Över tid, hur tror du att marknadsplatsen kommer att förändra karaktär och vilka nya behov och konsumtionsbeteenden ser du växer fram?
I takt med att området kring ditt boende blir allt viktigare så ökar kravet på ett större anpassat utbud i din omgivning. Platsen ska spegla ditt beteende och dina behov. Bibliotek, tandläkare, restauranger, klädbutiker, mataffärer, yogastudios. Detta kräver naturligtvis ökad kunskap om VEM det är som bor i just det området. Begrepp som community rythm, localism och retail incubator blir plötsligt intressanta och relevanta. Marknadsplatsen kommer inte enligt den traditionella modellen utgöras av mixed-use (ett vanligt uttryck för olika typer av hyresgäster). Det krävs ett djupare samband: blended-use, ett begrepp som innefattar att hyresgästerna passar in utifrån konsumentens demografiska profil. Tillsammans utgör dessa hyresgäster en komplett community som besökaren/gästen vill vara en del av. Marknadsplatsen får därmed ett kurerat innehåll.

Kommer vi se en större butiksdöd?
Butiken som koncept är alltid relevant. Rollen för den traditionella butiken har parallellt utvecklats från att vara en transaktionsplats till en upplevelse. Retailers som utvecklas i den riktningen kommer att lyckas. Jag som kund beställer kanske produkten via dess e-handel hemma i soffan efter ett besök i butiken. Den ytan blir istället en marknadsföringskanal, en mediaplattform och möjligtvis ett mikrolager där kunden hämtar den beställda varan (istället för PostNord eller den lokala livsmedelsbutiken som idag fungerar som utlämningsställe) för snabbare leverans.
Jag tror att konsumenten längtar efter engagemang, äkthet och upplevelse. Detta ställer stora krav på alla aktörer som är en del av marknadsplatsens eko-system.